after a while, after a while
this too shall pass, after a while.
scars will heal, you'll love again
it won't hurt you after a while,
it won't hurt you after a while...
Det är inte lätt när allting är svårt. Och nu flyger det dessutom runt en massa aska i luften, flygplan kraschar och matbutikerna stängs. Allt känns så overkligt, så surrealistiskt. Och mitt i allt detta är man tvungen att sitta och skriva en kandidatavhandling som skall bli något av det bästa man hittills har gjort i sitt liv. Det man har utvecklats till under tre år på universitetet skall nu mätas i antalet skrivna sidor och mängden av hänvisningar man lyckas få intryckt i sin avhandling.
För en vecka sedan sken solen som aldrig förr, sedan började det regna, jag borde ha noterat det. Nu står jag här istället, mitt i den hopplösa tomheten, tillbaka på ruta ett. Jaha, tack nu bara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar