I butiken bredvid gymmet finns det rader med tomma VHS-kasetter i hyllorna och på ytterdörrarna hänger en lapp om att det är förbjudet med rullskrinnskor inne i butiken, det känns lite hej på dig nittiotalet. En annan sak som är nittiotal är Jonas Gardells bok Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter. Det är en riktig nostalgitrip. Samtidigt som den är riktigt obehaglig på sitt sätt. För vem vill väl leva ett liv som bara rinner en ur händerna, där varje dag är den andra lik, och där man inte får leva ut det liv som man egentligen skulle vilja leva. Egentligen är det väl inte detta som är det värsta, utan själva livslögnen, att man ljuger så mycket om att allt är bra, att man tillsist tror på det själv. Obehagligt var ordet, och samtidigt ganska träffande.
Nu måste jag städa min boning, kan bara inte bestämma mig var jag skall börja..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar