Nämnde jag att det värsta som finns är att börja kl.15 på eftermiddagen? Hela dagen befinner man sig i ett planlöst tillstånd där man inte hinner ta itu med någon större sak, och inte alltför många mindre saker heller. Stadiet mellan att iklä sig rosa grisbyxor och att iklä sig arbetskläder känns helt enkelt onödigt. Idag har jag alltså enbart gjort några mindre krävande saker. Jag har stigit upp och läst tidningen, spelat Guitar Hero, facebookat, plockat ögonbrynen, svängt på min amaryllis så att den kan betraktas ur en vackrare vinkel, vikt kläder och lagt in dem i skåpet. Och snart om en liten stund, lagom tills jag skall cykla iväg till jobbet så kommer det att börja skymma. Och sedan, när jag cyklar hem igen, så är det kolmörkt. Och dit for hela min dag.
Sa jag att jag är mycket glad över att endast ha tre jobbskift kvar? Så att jag äntligen kan få lite julefrid och julefröjd. För snart går jag sönder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar