Igår doftade jag sommar för första gången i år. När solen hade gått ner bakom hustaken satt jag ännu kvar på balkongen och lackade mina naglar i barbierosa nyans. Jag är nu officiellt beredd på sommar! Senare på kvällen tittade jag och min fina vän på ishockey och filmen Closer.
Tidigt idag på morgonen väcktes jag av min far som ringde och meddelade att nu är det katastrof och kris och allt annat på k hemma hos oss. Dit for det, tänkte jag då. Jag hann vara glad och nästintill lycklig i en halv dag, sedan slog katastrofen till. Det visade sig att det bara var min egensinniga lillasyster som hade låtit tatuera sig i största hemlighet. Så den glada och lyckliga perioden kunde lugnt fortsätta hemma hos mig.
Och nu sitter jag här, på balkongen igen. Låter mitt nytvättade hår soltorka. Bättrar på solbrännan från igår. Väntar på att isglassen skall stelna i fryen, att en vän skall komma på besök. Imorgon och på lördag får jag besöka huvudstaden och Borgå stad med några andra fina vänner.
Jag har mycket att vara glad över, att må bra över, att skratta åt, att vara tacksam för. Ändå ändå ändå så är det oftast tusenkilostyngderna som hänger på mina axlar som tar hem segern. Men idag skall jag göra allt för att skrattet skall övervinna tårarna, så är det bara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar